Utmattningssyndrom, utförsäkring och lärarbrist - hur hänger det ihop?

Det här inlägget ska handla om sjukskrivningar för utmattningssyndrom och depression. Nej förresten, det ska handla om lärarbristen. Eller vänta! Kanske ska det handla om försäkringskassans och regeringens tillkortakommanden? Eller varför inte bara slå ihop allihop? De går ju ändå hand i hand.
 
 
 
 
Vi lärare vet att vi egentigen har världens bästa jobb. De flesta av oss älskar våra jobb men den orimliga arbetsbördan föder ständig samvetsstress. En stress som äter upp en inifrån när man varje dag går från sitt jobb med vetskapen att man inte ha klarar att göra sitt jobb trots att man både tar hem det över helgen och skippar raster och toalettbesök till förmån för konfliktlösning, dokumentation och allt möjligt annat som dyker upp hela tiden.
 
Så här upplevde jag min vardag de sista åren jag arbetade i grundskolan.
 
Man småspringer mellan klassrummen och rastvaktandet samtidigt som man med jämna mellanrum inser att man inte hunnit göra en vettig pedagogisk planering till lektionen som börjar typ nu. Ofta löser man en konflikt i korridoren på väg in i arbetsrummet där man tänkt hämta material till lektionen när en förälder ringer. Man ber att få ringa upp och springer vidare och hjälper någon med låset till skåpet på väg in i klassrummet. Nu kan lektionen börja, något försenad, som vanligt. Eftersom planeringen inte blev riktigt klar skjuter man från höften. Som så många gånger förr. Man är ju rutinerad. Under lektionen försöker man hjälpa och stötta så många som möjligt av de 30 eleverna men alla hinner inte alltid få hjälp då en stor del av tiden går åt till att försöka använda smarta individuella lösningar till elever med särskilda behov. Inte heller där lyckas man och när man går därifrån vet man att man inte har räckt till. Att de "svåraste" eleverna behöver en annan komptens än den man själv kan erbjuda och att de andra till stor del fick klara sig själva. Det är det som är samvetsstress. Att veta vad som behövs men inte ha resurserna till att genomföra det. Att göra sitt bästa varje dag men ändå inte nå fram. Det kan saknas resurser i form av fler händer, fler hjärnor, teknik, material eller en kompetens som man inte besitter. Omdömen skulle skrivas och det kunde handla om flera hundra stycken. Nationella prov skulle rättas. Också de väldigt många till antalet. Trots allt detta var det roligt att arbeta i skolan. Det hände något hela tiden och det blev aldrig någonsin långtråkigt. Och arbetskamraterna var fantastiska. De positiva sakerna gör att man orkar ganska länge, men det finns en gräns. Och den klev jag och många med mig över.
 
Ovan är förstås inte en fullständig arbetsbeskrivning. Inte på något sätt. Mängder av mer eller mindre akuta arbetsuppgifter dyker upp dagligen men det här är en del av en lärares vardag. Det var som sagt några år sedan jag arbetade i grundskolan men jag känner många som upplever sin vardag så här fortfarande. Har det inte hänt något alls trots att lärare insjuknar till höger och vänster? Har man inte börjat arbeta förebyggande? Trots att många byter jobb eller går ner i tid för att orka jobba? 
 
Så vad händer? Jo vi blir sjuka av stress. Vi kör på så länge vi kan men till slut går det inte längre. Vi drabbas av utmattningssyndrom, ofta i kombination med ångest och depression. Vi har alltså valt att utbilda oss, ta studielån och köra skiten ur oss för att till sist inte kunna ta oss ur sängen längre. Förhoppningsvis fångar sjukförsäkringen upp oss och vi får vila och rehabilitering. Så att vi kan återgå till vårt lärarjobb där förutsättningarna nu har förändrats avsevärt för att fler lärare ska kunna stanna i yrket. Läraryrket är ju som alla vet ett bristyrke och därför är regeringen, arbetsgivaren och försäkringskassan måna om att lärare kommer tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning och att de inte återinsjuknar i stressrelaterad ohälsa.
 
Eller vänta nu. Det är ju precis så det INTE går till. Utmattningssyndrom är en sjukdom som tar mycket lång tid att bli frisk från. Ofta pratar vi om år. Men försäkringskassan har skärpt reglerna på uppdrag av regeringen i ett försök att sänka sjuktalen. De sjuka ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar. Man uppmanar alltså lärare (kan appliceras på alla yrkesgrupper där det råder brist på arbetskraft) att säga upp sig och söka ett enklare jobb eftersom man inte längre kan få ersättning från försäkringskassan. Trots att man är sjuk. Trots att en utbildad läkare har bedömt att den sjuke ifråga inte är arbetsför. Om hen har lyckats kämpa sig tillbaka till att arbeta deltid räcker inte det heller. Då ska hen prövas mot hela arbetsmarknaden eftersom försäkringskassan (Obs! inte läkaren!) anser att hen kan utföra ett enklare jobb. Nu dyker det upp riktigt många frågetecken i mitt huvud.
 
Vilka enkla jobb menas? Vilka stressfria jobb där man kan arbeta en liten stund vissa dagar finns att söka? Vilka jobb behöver den sjuke inte ta sig till när hen inte är frisk nog att köra bil eller gå en längre promenad? I vilka jobb gör det inget om det blir fel eller om den sjuke måste gå och lägga sig plötsligt titt som tätt? Om hen inte hittar orden eller förstår vad som sägs på mötet? Om hen mår illa och inte hänger med i samtal? Inte minns vad hen skulle göra härnäst och är helt jäkla slut????
 
Dessutom, när läraren ifråga har sagt upp sig. Vilken arbetsgivare anställer en sjuk människa som inte kan arbeta alls? Ingen!  Vilken arbetsgivare anställer någon som bara kan arbeta deltid? Några få om de verkligen tror på personen ifråga! Då ska man ha VÄLDIGT tur. Det här verkar ju lovande eftersom den sjuke har sagt upp sig. Eller hur?!
 
Är det inte lärarbrist? Ska man då låta folk:
 
1) Ta dyra studielån och lägga 4-5 år på studier för att bli lärare.
2) Arbeta sig sjuk hos valfri arbetsgivare.
3) Antingen: Tvingas säga upp sig istället för att rehabiliteras tillbaka till bristyrket lärare. Detta på grund av att Försäkringskassan anser att denne kan klara ett lättare jobb, trots att den utbildade läkaren bedömt att hen inte klarar något jobb alls. 
Eller: Mitt i en pågående rehabilitering tvingas avbryta den för att säga upp sig och söka ett enklare jobb? Detta  trots att hen nu kan arbeta deltid och kanske kan återgå till heltid om rehabiliteringen bara får ta den tid den sjuke behöver och som läkaren bedömer är rimlig.
 
Hur många av de sjuka lärarna kommer då tillbaka till skolan igen? Till bristyrket som det ständigt talas om överallt? När ska man förstå att man måste arbeta förebyggande för att undvika sjukskrivningar och inte frisera siffrorna genom att låtsas att sjuka människor är friska genom att kasta ut dem ur sjukförsäkringen? Fundera på det medan du läser ledaren som Sofia Mirjamsdotter skriver i Sundsvalls tidning som för övrigt är mycket bra.
Trevlig läsning!
 
http://www.st.nu/opinion/ledare/sofia-mirjamsdotter-nytt-ar-nya-harda-bud-for-forsakringskassan
 
Anna Li
2018-01-07 @ 14:04:51
URL: http://anli.blogg.se/

Känner precis igen mig i det du skriver. Jag är lärare och sjukskriven sen snart två år. Gillade verkligen mitt jobb och kämpade på alldeles för länge. Jag skulle kunna berätta väldigt mycket om allt som gjorde att jag blev sjuk i utnattningssyndrom. Orkar inte nu men jag har skrivit dagbok så allt finns dokumenterat. Jag undrar mycket över hur,och var, jag ska kunna jobba när jag inte kan sova, är ljudkänslig, okoncentrerad, känslomässigt skör, får stressångest och är så otroligt utmattad. Zuck!

Svar: Ja det är svårt att veta var man ska kunna fungera när man är i det skicket. Jag trodde nog att jag kanske aldrig skulle kunna arbeta alls efter två år. Det var katastrof i perioder då. Nu har det gått mer än fyra och ett halvt år och i höstas började jag äntligen jobba. Sa upp mig och sökte många jobb som jag inte fick pga jag var för sjuk året innan men sen fick jag jobb på vuxenutbildningen. Så nu får jag undervisa men på helt andra villkor. Kan det vara något för dig?
Fröken Duktig

Anonym
2018-01-07 @ 17:24:25

Så bra skrivet om en sorglig verklighet! Faktiskt förjävligt! Alla ni fina människor som tar hand om och utbildar det bästa vi har♥️ Viktigt läsning för alla!
Stor kram Helena

Svar: Tack och kram till dig också!
Fröken Duktig

Anonym
2018-01-07 @ 18:42:07

Marcus Larsson (SO-lärare (fd utbränd), krönikör i Lärarnas tidningen, fackligt aktiv samt har erfarenhet av politiskt kommunarbete) och Åsa Plesner (också fd utbränd inom skolvärlden) jobbar ideellt med att sprida info om varför vi inom välfärdsyrkena bränner ut oss....
Följ och gilla gärna deras arbete på Tankesmedjan Balans @tsbalans på Facebook och Twitter.
Kram från Lilla Hjärntrötta Hemmafrun (@hjarntrotta_hemmafrun på Instagram)

Svar: Tack för tipset! Det ska jag göra. Kram!
Fröken Duktig

Anonym
2018-01-07 @ 18:48:17

Man blir behandlad som inbillningssjuk och arbetsskygg

Svar: Och så har man aldrig varit sjukare i hela sitt liv...
Fröken Duktig

Ellinor
2018-01-08 @ 06:31:26

Tack för att du skriver och visar att det finns fler.
I höstas var jag fram och tittade på var gränsen går, men klev aldrig riktigt över. Ändå blev det flera veckors sjukskrivning av läkare där jag ännu inte fått en krona från försäkringskassan. Det jag fått är ett betänkande om att de överväger att inte betala ut någon ersättning.
Jag ska nu försöka mig på heltid igen eftersom jag mår bättre. Men hade jag inte fått vändningen så hade jag ju troligen inte heller orkat med att skicka in extra till FK innan de tar sitt beslut.

Svar: Nä det är otroligt att det får gå till så här med sjuka människor. Hoppas att det ordnar sig för dig.
Fröken Duktig

Tina
2018-01-10 @ 19:08:13

Hej! Jag, f.d stålkvinnan, vaknade i påskas med hoptrasslad mantel. Har haft MYCKET stor nytta och glädje av din blogg under min sjukskrivning, tusen tack! Nu arbetar jag 75% och kände mig duktig (ja, jag vet att just duktigheten har stjälpt mig ner i den grop jag håller på att kravla mig ur...). Men nu blev jag också utkastad ur systemet och letar efter ett "sortera muttrar jobb" eller annat mindre kognitivt krävande jobb. Finns de ens? Nej, jag fortsätter nog mitt lärarjobb och går ner i tid. Jag kan inte skynda mig att bli frisk från ett stressutlöst syndrom. Man får klara sig på mindre, bara hjärnan får bli hel...

Svar: Undrar också just det. Finns det såna jobb? Skulle vara bra om FK tog och gjorde en lista på "vanligt förekommande jobb" som folk med kognitiva problem kan söka. Nä, vi får kämpa på helt enkelt.Hoppas att det går bra för dig!
Lycka till!
Fröken Duktig

Pia
2018-01-10 @ 22:49:34

Allt är så skevt. Vem är FK att ta beslut som inte känner en och som bara går efter siffror och statistik. Jobbar inte inom skolvärlden men inom vården som medicinsk sekreterare, den bortglömda yrkesgruppen men som blir väldigt synlig när man inte är där...
Man vill så mycket och framför allt komma tillbaka till en bättre upplaga av sig själv, men jag känner att jag får inte chansen utan rättar mig i ledet och hoppas det ska bli bra...
tack för dina bra texter, många beslutsfattare skulle behöva lösa dem. Kram

Svar: Så tråkigt att inte få chansen. Hoppas att det går bra för dig!Kram
Fröken Duktig

Anonym
2018-01-13 @ 13:21:39

Fick besked igår att jag blir utförsäkrad 31/1. Klarar efter 3 år knappt 25%. Men fk menar att jag är helt arbetsför 100%. Det kommer bli väldigt fattigt. Och knappast påskyndar det tillfrisknandet.

Svar: Nej! Hur tänker dom? Jag vet att det var ett tag sen du skrev den här kommentaren så jag undrar, hur går det för dig!
Fröken Duktig

Netti Starby
2018-01-15 @ 21:31:45
URL: http://nettistarby.blogg.se/

Hej, jag är lärare och sjukskriven 50% sedan 1 år tillbaka för utmattningssymtom. Jag blir arg och irriterad på att jag inte är bra än. Jag kan vissa dagar få stressymtom som yrsel, huvudvärk och seg känsla samt ljudkänslig för pyttesmå saker. Kanske någon ftågar om vi ska ses i helgen eller jag ska ringa ett samtal och då nlir jag ledsen och arg för jag vill ju klara en vardag. Hur fixar du återfall och vad gör du i dem situationerna? Jag upplever ibland att det känns så segt i huvudet, att man får ont av att tänka. Kram

Svar: Ja du, det där är svårt. Återfall eller svackor kommer och går hela tiden och de blir mindre djupa med tiden tycker jag. Jag har ju harvat på med det här i snart fem år. Men det jag gör när det blir sämre är att boka av så mycket grejer som möjligt och försöka att vara så snäll som möjligt mot mig själv. Det är svårt och funkar inte alltid. Man har ju en del krav omkring sig som inte kan bokas av. Men jag vilar, går och lägger mig skittidigt på kvällarna, stänger av alla ljud som går att stänga av. Stänger av skärmar när jag känner att jag blir så där "tröttyr". Öronproppar bland folk om jag måste göra saker. Försöker få vara ensam så mycket det går. Skippar aktiviteter och vänner. Det blir inte en helt normal vardag för mig fortfarande. Vi anpassar oss efter den här sjukdomen här hemma, och det är så det är helt enkelt. Jag blir också frustrerad och ledsen när jag inte fungerar som jag ska. Det ingår nog verkar det som... Hoppas att du blir bättre snart!
Fröken Duktig

None
2018-01-15 @ 21:41:48

Hej,jag är också lärare sjukskriven 50% för utmattningssymtom. Jag har varit sjukskriven i 1 år och min läk tjatar om att prova mer. Jag vill så gärna vara frisk och byta jobb och orka med barnen och övrigt men märker så tydligt att det är så lång väg dit. Vid minsta lilla som tex träffa vänner eller ringa ett samtal kan jag bli dålig igen. Yr, huvudvärk och ljudkänslig. Jag är trött på alla symtom. Ibland känner jag mig så seg i huvudet och det kan göra ont att tänka. Hur klarar du återfall? Vad undviker du att göra? Vad har hjälpt dig bäst i din väg tillbaka? Kram

Netti Starby
2018-01-23 @ 22:02:13
URL: http://nettistarby.blogg.se/

Jag såg att det var en kommentar som är skrivet med mitt namn och länk! En likadan med namnet None och jag har inte skrivit den. Vad läskigt och det måste jag kolla upp och byta lösenord på min blogg! Jag skulle vara tacksam om jag kan få Ip-adresserna från dessa kommentarer? Kramis

Mia
2018-01-25 @ 07:39:16
URL: http://miahittarzen.blogspot.se

Det är verkligen en sorglig värld där våra sjukdomstillstånd ska tidsbegränsad. Jag jobbar inom IT men lever tyvärr oxå i samma stressiga tillvaro. Har gjort bra framsteg och min läkare andades nästan ut när jag sa att jag var redo att börja jobba igen strax efter 180dagars strecket. ”Puh, nu slipper vi den fighten” tyvärr finns det ju många som inte är lika ”lyckligt” lottade.

Svar: Nä du kanske hann dra i handbromsen innan du hade tömt hela soppatanken och därför fick lite kortare återhämtningssträcka än många andra. Det var bra gjort av dig i så fall. Mycket bra för det är inte alls lätt att göra det. Hoppas att du fortsätter att må bra!
Fröken Duktig

Anonym
2018-03-20 @ 11:22:02

Hej!
Fd engagerad entusiastisk lärare med många projekt och bollar i luften både privat och på jobbet. Nu sjukskriven i utmattningssyndrom i snart 2 år. Svårt att hushålla med min energi och känna av kroppens signaler. Kör på och brakar sedan ihop. Arbetstränade 25% i fyra veckor sept/okt men då jag inte kunde öka därefter avbröt FK det hela och skickade mig på Rehabutredning. Jättebra! Utredningen visar att jag behöver en långsam tillbakagång, ytterligare behandling och att FK behöver ändra sitt förhållningssätt gentemot mig. Därefter har det varit tyst från FK tillsnör envecka sedan då jag fick ett brev om planerad utförsäkring vid månadens slut. Enligt FK Arbetsför till 100%, bör ta tjänstledigt från läraryrket och söka ett annat jobb på Arbetsförmedlingen. Absurt!! Nu i gång med att kämpa mot FK mha arbetsgivare, läkare och egen kraft. Helt tokigt hela vägen. Vi får se vad som händer. Wish me luck!!

Svar: Vad är poängen att lägga kraft och tid på en rehabutredning när FK inte respekterar resultatet. Jag blir arg när jag läser det här. Hoppas verkligen att det löser sig.
Fröken Duktig




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

frkenduktig.blogg.se

Fröken Duktig - Vägen tillbaka från utmattningssyndrom och depression

RSS 2.0