"Det är inte hur man har det, utan hur man tar det" eller...

 

Det har som bekant snöat en aning de senaste dagarna. Som ni ser har jag försökt att göra det bästa av det. Jag har tagit mig ut på en del promenader trots yrande snö och jag har läst och druckit kaffe med ljus tända i mitt soffhörn. Det har känts ok i en hel vecka nu. I söndags tror jag faktiskt att jag mådde bra en liten stund på förmiddagen och det var en ovan och ny känsla. Efter lunch blev jag trött och allt återgick till det normala, men jag har ändå kunnat suga på den karamellen i flera dagar. Att må bra en kort stund. Så. Mycket. Värt.
En tanke som slår mig då och då är att många delar klämkäcka citat på Facebook och Instagram i stil med
 
"Det är inte hur man har det utan hur man tar det", eller
 
"Det finns alltid något positivt i det som händer", eller
 
"Det är din inställning som styr hur du mår" och så vidare.
 
Citaten brukar inte vara direkt riktade till mig och det är jag tacksam för, men jag blir ändå lätt provocerad ibland. Det beror på att när jag mår som sämst känner jag att de citaten och uppmaningarna är ett stort hån. Min upplevelse är att det är helt omöjligt att ens tänka en enda positiv tanke när jag är i det skicket. Att det enda som fungerar är att ta en stund i taget och hålla ut. Vänta på bättre tider liksom. Bara göra det viktigaste. Eftersom jag inte orkar promenera, eftersom kaffet är äckligt då, eftersom ljuden i ett samtal eller en bok tröttar ut. Eftersom rejäl ångest är ganska handikappande... Men sen, när det kommer bättre perioder, så tänker ju jag också att min inställning självklart kan påverka mitt mående. Jag kan ju ligga här hemma och tänka på att jag aldrig blir frisk och sänka mig själv ytterligare. Eller så kan jag ta en kopp kaffe och lyssna på en bra bok, gå en lugn promenad, fika med någon, gå på sonens hockeymatch, spela kort med familjen eller göra något annat inom mina ramar, som jag tycker känns bra. Då blir ju valet enkelt. Klart att jag vill göra något mysigt eller trevligt hellre än något som skapar mer ångest. So far so good.
 
När jag har varit inne i en riktigt dålig period och det äntligen börjar vända är det som om något liksom lättar inom mig. Ungefär som när man har haft en rejäl huvudvärk och har tagit en ipren. Den där känslan ni vet när huvudvärken börjar lätta och man kan tänka, se klart och börja fungera igen. Som om man legat under en tung blöt filt jättelänge. Som om man gått omkring med en tung ryggsäck fylld med sand när man gjort sina absolut nödvändigaste måsten. Och så sakta, sakta lyfts filten av, eller sanden börjar rinna ut och det går lättare och lättare att gå. Eller som när man mår illa och så känner man hur illamåendet avtar. Jag blir så sjukt lättad när den känslan kommer. Nytt hopp ingjuts om att jag ska bli frisk igen. Tankar om att jag kan påverka min dag och göra vad jag kan för att må så bra som möjligt, medan jag väntar på att bli frisk dyker upp igen.
 
Det är nog ganska få som tänker att tankens kraft kan hjälpa en att må bättre när man har svår huvudvärk eller mår riktigt illa. Det är nog mera vanligt att man tänker att man får försöka stå ut och vänta på att det ska gå över. Däremot om man är bara lite för förkyld för att gå till jobbet, men ändå känner sig hyfsat ok kan det ju vara mysigt med en film och en kopp te i soffan. Då kan man ju passa på att ha det lite gott medan man är sjuk.
 
Förstår ni var jag vill komma? I min värld finns perioder då jag inte klarar att tänka positivt. Inte tänka alls faktiskt. Jag mår för dåligt för det. I de perioder när jag mår ok och klarar av att påverka min egen inställning försöker jag göra det så gott jag bara kan. Det är helt säkert! Och just nu kan jag göra det. Påverka alltså. Jag mår inte bra, men det är ok. Jag är inte glad, men jag är ok. Jag orkar inte allt jag vill, men jag orkar med dagen utan att falla. Just nu duger det för mig. Det är tillräckligt bra och jag tänker inte känna skuld för att jag inte lyckas påverka min inställning till det positiva i mina sämsta stunder. Det vore för mycket begärt av mig. Tycker jag...
Anonym
2016-11-10 @ 12:48:27

Det kan vara jobbigt med de där hurtiga kommentarerna tycker jag oxå. Är ju lagd åt det ironiska hållet så jag har lite tvistad humor dessutom. Har just nu en uppåtgående trend och eftersom jag ska på rehabmöte 22a så är jag livrädd att jag ska vara för positiv och ta på mig för mycket. Har "bara" varit sjukskriven sen Augusti och vill inte ramla igen. Travar fortfarande med vad jag klarar, att inte vara för duktig och hitta nån typ av balans, samtidigt vill jag jobba. Livrädd och positiv. Hoppas ditt goda håller i sig. Kram Mia

Åsa
2016-11-10 @ 12:50:34

Hej!
Ja, det är inte lätt att tänka positivt i tuffa stunder när man inte mår bra.

Någonting som har hjälpt mig oerhört mycket i livet är accepterande, att inte känna motstånd mot det som är. Mår man dåligt är det viktigt att acceptera att nu är det såhär. Just grejen att försöka släppa motståndet man ofta bär på. Det är lätt att känna att man vill att saker inte ska vara som de är, men de är ändå som de är. Motståndet tar en enorm energi och de kan också göra att man får skuldkänslor för att man inte mår bättre än vad man faktiskt gör. Take care!

Anonym
2016-11-10 @ 16:09:43

Håller med dig. Jag upplever att de som tror att man alltid kan styra sina tankar..tror inte att de mått riktigt dåligt. Stor kram

Anonym
2016-11-10 @ 17:01:32

Spot on! Förstår precis vad du menar. Jag undviker nu konsekvent de som postar hurtiga livsvisdomar men inte har en aning om hur jävligt det kan vara. Allt som taggas #aldrigvila går också bort, liksom citat av typen "Happiness comes to those who work hard and never give up". Tjoho. Har stort nöje av att följa @villfarelser på Instagram. Nattsvart humor om livet! Hjälper mig avsevärt mer. :D

Svar: Villfarelser är kul tycker jag också.
Fröken Duktig

Helena
2016-11-10 @ 19:36:58
URL: http://livetuppochnerblog.wordpress.com

Håller med dig där, kan inte heller tänka positivt när man mår som sämst. Det är väldigt, väldigt svårt. Lite lättare nu när man är något piggare :), skönt att du börjar må lite bättre nu, hoppas det fortsätter så :). Kram

Eva Svärd - Blogg om utmattningssyndrom
2016-11-11 @ 11:30:03
URL: http://www.evasvard.com

Tänker att de där klämkäcka citaten kan man eventuellt ta in när man är frisk och att det ibland kan ge en bra signal till en själv MEN när man har utmattningssyndrom fungerar inte hjärnan som den ska och är absolut inte mottaglig för detta. KRAMAR

Helga Rebecka
2016-11-11 @ 14:08:23
URL: http://helgarebecka.wordpress.com

När vi är utsatta för stor stress, vilket vi som är drabbade av utmattningssyndrom är mer eller mindre hela tiden, så är våra hjärnor inställda på att bara se det negativa (det ska ju skydda oss från faror) så det är inte konstigt att det kan vara stört omöjligt att tänka positivt när man har en dålig period. Jag håller med Åsa om vikten av att acceptera och släppa motståndet. Har hjälpt mig oerhört och dessutom blir det en positiv spiral. Kan man acceptera och tillåta sig att må dåligt minskar stressen och då blir det också lättare att tänka positivt. Men att försöka tänka positivt och låtsas som att allt är bra när det inte är det tror jag kan vara direkt skadligt.

Anonym
2016-11-14 @ 10:06:08

Med sådana klämkäcka uttalanden känns det som om det är ens eget fel att man ligger där. Att man tycker synd om sig själv. Jättejobbigt

L
2016-11-14 @ 14:18:24

Så bra skrivet!!

Jessica
2016-11-15 @ 21:50:05
URL: http://www.nestorforlag.se/blogg-2/

När man mår dåligt kan absolut sådana citat kännas provocerande. Det är viktigt precis som du gör, påminna sig om att det också är ok att må dåligt. Kram

Cecilia Hansen
2016-11-19 @ 16:51:18
URL: http://ceciliahastochnu.se/

Skönt att det är fler än jag som hatar alla klämkäcka visdomsord. Jag kan bli riktigt provocerad av dom när jag inte mår bra.

Svar: Exakt!
Fröken Duktig




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

frkenduktig.blogg.se

Fröken Duktig - Vägen tillbaka från utmattningssyndrom och depression

RSS 2.0