Att välja med hjärtat eller med hjärnan

Yes or noDet här med att välja är ett jäkla aber när man har utmattningssyndrom. Man tvingas göra så konstiga val numera. Som man aldrig kunde drömma om att man skulle göra förr. Och ibland lyckas man inte göra val alls trots att man borde. Man kan inte ens välja om man ska stanna eller gå. Om man ska äta broccoli eller blomkål. Kaka eller bulle. Ja eller nej... Man vill lämna över alla beslut till någon annan. Stora som små. Så att man slipper fundera. Eller så väljer man fel, medvetet eller omedvetet. Eller kanske av bara farten. Så be mig inte välja i onödan. Det tar så mycket kraft.
 
Jag fick en jättefin matservis efter min mormor när hon gick bort. Jag har inte orkat hjälpa till att städa ur lägenheten där hon och morfar bodde, men min syster har hjälpt till. För några veckor sedan kom hon hit med servisen fint nerpackad i lådor. Den blev stående innanför dörren i över två veckor. Kanske tre, jag vet inte... Jag har inte orkat packa upp den och inte heller vetat var jag skulle ställa den. Jag insåg att jag skulle bli tvungen att rensa i ett skåp för att få plats med den. Igår blev det av. Jag valde mellan att ta en kort promenad och att rensa ett skåp, för jag orkar inte båda sakerna.
 
Vissa dagar väljer jag om jag ska läsa en stund eller blogga lite. Ibland väljer jag om jag ska duscha eller plocka undan lite. När jag duschar väljer jag ofta om jag ska tvätta håret eller fila fötterna. Det är ibland för jobbigt att göra både och. En del dagar orkar jag mer och kan göra flera saker efter varandra. Då passar jag på att göra det. Ibland blir det också fel. Jag kommer liksom in i ett göra-flow och känner först när det är försent att jag har gjort för mycket.
 
Det är så lätt hänt att man säger ja av bara farten fast man borde ha sagt nej. Kanske för att man känner sig dum att backa från något man sagt att man ska göra. Trots att andra kan säga "Du ser trött ut, orkar du verkligen det här?" Så säger man att ja, det går nog bra, fast man anar eller till och med vet att det inte alls kommer att gå bra. Man kanske kommer att klara det, men man kommer absolut inte att må bra av att göra det. Kanske för att det är något man verkligen vill göra. Man kanske väljer med hjärtat istället för med hjärnan. Det brukar straffa sig  i alla fall. Jag har blivit bättre på det här, men jag måste avancera ytterligare tror jag. Senast igår gjorde jag mer än vad jag orkade. Sa ja när jag borde sagt nej.
 
Sense or sensibility - Brain or heart
P.S Jag hoppas att ni har förståelse för att jag inte alltid orkar svara på alla kommentarer. Jag gör det när jag orkar, men jag läser och uppskattar dom alltid!
Kram på er!
 
 
Linnéa
2016-03-23 @ 11:50:48
URL: http://bylittlenea.blogg.se

Ja, känns verkligen igen! Minsta lilla val eller beslut känns ibland helt omöjliga. Det är som om någon skulle be en flyga. Jag kan inte. Kan inte välja, kan inte besluta, kan inte avgöra vad som är bättre eller sämre. Det är så märkligt att en sådan sak bara kan sluta fungera...

Svar: Ja visst är det. Och de allra enklaste valen funkar inte ens...
Kram
Fröken Duktig

Lotta
2016-03-23 @ 14:24:24

Skulle också vilja lämna över allt beslutstagande till nån annan. Grubblar, grubblar och grubblar, och det tar bara kraft och ger ingenting. LIkadant funderar man ju på varför man aldrig lär sig var gränsen går för vad man orkar? Jag har varit sjuk i över två år nu och gör fortfarande alldeles för mycket när jag orkar och sen får jag betala för det...

Svar: Samma visa här. Överskrider energibudgeten titt som tätt.
Fröken Duktig

Anonym
2016-03-24 @ 08:44:30

Ett evinnerligt kämpande

Svar: Mmmm, det är ju det...
Fröken Duktig

Anonym
2016-03-25 @ 19:28:30

Känner verkligen igen mig. Sååå jobbigt att inte kunna ta snabba och bra beslut.

Svar: Ja visst är det. Det verkar vara många som har det här problemet.
Fröken Duktig

Helena
2016-03-28 @ 10:20:40
URL: http://livetuppochnerblog.wordpress.com

Ja det där känner man igen, att hela tiden behöva välja. Jag kan aldrig planera eller bestämma nåt i förväg för man vet aldrig hur man mår den dagen nåt ska ske. Dom få gångerna man har planerat nåt så har man ibland känt att man verkligen inte orkar nåt just den dagen, men bara för att vara snäll så genomför man det ändå, dum som man är när man vet att man får lida för det sen. Det hände mig bara häromdagen.

Svar: Jag vet, man är för snäll för sitt eget bästa...
Fröken Duktig

Lotta
2016-03-28 @ 23:14:20

Till Helena :Känner exakt igen mig i det du skriver! Kan/Orkar inte planera in nästan nånting i förväg,flr jsg vet aldrig hur jag mår när den dagen kommer. Missade nyligen en weekend med kompisar för jag vågade inte boka i förväg. Vet inte hur många inbjudningar jag tackat nej till sista åren.. En ständig balansgång av vad man vill och vad man orkar. Ska läsa din blogg nu. Kram!

Svar: Åh, vad man missar saker hela tiden, för att man inte orkar och för att man inte könner att man vågar planera något. Så himla tråkigt...
Fröken Duktig

Helena
2016-03-31 @ 14:27:12
URL: http://livetuppochnerblog.wordpress.com

Ja visst är det trist, det är mycket roligt man missar i denna hemska situation. Men vi är många kämpar därute som har varann i alla fall. :) kram




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

frkenduktig.blogg.se

Fröken Duktig - Vägen tillbaka från utmattningssyndrom och depression

RSS 2.0