Utmattningssyndrom och alternativ medicin?

Näsan ovanför vattenytan igen. Skönt...
 
Jag är en ganska "svartvit" person. På gott och ont. Jag gillar när saker är förutsägbara. När man vet hur det ska bli. När man kan planera långt i förväg. Jag gillar att följa rutiner som är väl inarbetade. Det inger trygghet och lugn. Man slipper oftast obehagliga överraskningar. Jag gillar listor som kan prickas av och tydliga scheman så att man vet vad man ska göra och när. Almanackor ska vara tydligt ifyllda så att inga aktiviteter eller födelsedagar glöms bort. Då blir jag lugn och kan varva ner. Att ta dagen som den kommer är lite av en utmaning för mig om jag inte kan vara åtminstone ganska säker på att inget oförutsett inträffar. Att att prova helt nya saker brukar innebära att jag gruvar mig eller blir ångestfylld, om det är något jag inte är säker på att jag ska klara.
 
Jag tror på saker som kan bevisas. Sånt som faller inom naturlagarna och sånt som kan visas med väl dokumenterad forskning är mina livlinor. Då behöver jag inte fundera på om saker fungerar och hur de i så fall fungerar. Då kan jag antingen läsa på om området eller helt enkelt förlita mig på fakta från säkra källor.
 
Förra veckan blev en jobbig vecka. Jag tillbringade några timmar i en ishall för att se yngsta sonens hockeycup under helgen och det gjorde mig i stort sett liggande i tre dagar. Framåt torsdagen tog jag steget att sitta upp i soffan och på fredagen orkade jag med både förberedelser och kalas för sonen som fyllde tolv. Sen blev lördagen tuff med ångest, trötthet och panikångest igen. Och det var då tanken (som jag i och för sig haft många gånger tidigare) på det här med alternativ medicin kom. Det blir ofta så när jag mår riktigt dåligt. Då tänker jag att jag kan tänka mig att prova vad som helst för att bli bättre. För ångest är jobbigt. Man vill fly från sig själv och krypa ur kroppen. Gå och lägga sig och inte vakna förrän det är över. Man hittar inte ut och allt man lärt sig om att hantera stress och ångest är plötsligt långt borta. Eller så funkar det helt enkelt inte, trots att man gör allt "rätt".
 
När man är sjuk i utmattningssyndrom, ångest och depression får man väldigt många goda råd av andra. Det är såklart välmenande, men det kan vara väldigt svårt att sovra bland alla förslag på metoder att pröva för att bli frisk. Det är allt ifrån självklara saker som mat, sömn, mediciner och motion (som man redan gör) till saker man aldrig har hört talas om. Det är vitaminer, kosttillskott, dieter och oljor. Det är olika behandlingar, healing och terapiformer. Det är homeopati och naturläkemedel. Det är strålningar av krom från jorden som kan behandlas av gubbar i Köping. Och jag är ju så himla skeptisk. Jag googlar och rådfrågar andra om det finns sanningar och bevis för att saker fungerar. För jag gillar ju när man vet att något fungerar och när man förstår varför. Men jag respekterar verkligen att andra människor tror på sånt här och blir hjälpta av det. Jag är inte "svartvit" på det sättet. Jag respekterar att alla är olika, vill och tycker om olika saker. Att vi alla tror på olika saker och gör olika val i livet är självklart för mig.Det är bara inte riktigt "jag" att testa och tro på sånt som inte alltid kan bevisas om ni fattar vad jag menar. Det går ju liksom emot min grundsyn på livet...
 
Men... Kan det vara så att det här förhållningssättet jag har till alternativ medicin och annat liknande kanske är något som begränsar mig? Jag kanske borde prova något nytt? Om inte annat vet jag ju att placeboeffekten är stor i många fall och egentligen spelar det kanske inte så stor roll hur saker funkar om de bara funkar? Borde jag bli mer "open-minded" när det kommer till sånt här? Jag tycker ju att jag tog ett väldigt stort steg ut i det okända när jag börjademed kundaliniyoga. Jag gömmer mig alltid bakom att det handlar om andning och avslappning om någon frågar, för det känns konkret och bra. Men idag var det ett jäkla mantrande på yogan och det kändes lite konstigt och hokus-pokus-aktigt. Men jag blev skönt avslappnad och orkar skriva för första gången på många dagar så det var ju inte fel i alla fall.
 
Hur gör ni andra som är sjuka i den här skitsjukdomen? Provar ni alternativa vägar och i så fall vad provar ni? Har ni hittat något som fungerar för er? Som ni mår bättre av? Det skulle vara extra spännande om någon av er som i grunden är skeptiska, som jag är, ville berätta om något ni provat som ni upplevt att ni blivit hjälpta av (eller inte blivit hjälpta av såklart). Jag funderar i alla fall på att prova något. Men vi får se. Ska tänka lite till först.
Kram på er!
Anna Westling
2016-04-11 @ 15:07:01

Jag började med mediyoga när jag var som sämst för ett år sedan. Vet inte om det räknas som "alternativ medicin" i det här fallet eftersom det finns forskning som bevisar effekterna, men i alla fall.. Det var något jag gjorde för mig själv som inte vården erbjöd mig. Tänkte att det i bästa fall vore bra att få öva lite avslappning. På ett av de första passen jag var på avslutade vi med en meditation som skulle "öppna upp hjärtat". Ha ha. Eller hur? Vilket hokuspokus.. Tänkte jag. En minut senare satt jag där och grät. Inte på ett jobbigt sätt, bara skönt och jag tror ingen märkte det. Det fanns så starka undantryckta känslor som behövde komma ut. Liknande saker har hänt många gånger sedan dess, på olika sätt men just den där första upplevelsen glömmer jag aldrig för den ledde till att jag kunde släppa taget om mina dåliga upplevelser på jobbet och gå vidare. Det var stort för mig. Och väldigt avgörande för min väg tillbaka. Jag tror att var och en måste hitta sin väg, men vad man än väljer är det nog bra att ge det en ordentlig chans.

Svar: Det är skönt med yoga tuÿcker jag. Jag använder det som en avslappningsmetod.Tack för att du delade med dig!
Fröken Duktig

Malin
2016-04-11 @ 16:28:48

Vad en än testar gällande alternativmedicin är det nog bra att verkligen ha valt formen själv för att det ska fungera. Om jag inte tror på t ex helande kristaller kommer det inte att fungera på mig. Tror jag på det spelar det ju ingen roll hur effekten uppstår, placebo eller verklig effekt. Och får jag ingen effekt alls är förmodligen besvikelse den värsta konsekvensen.

För egen del känner jag mig ordentligt öppensinnad av att faktiskt ha meditation på att-göra-listan. Och yoga. Även om det mer går in under någon slags träningsrubrik i min bok.. :-) Där har jag verkligen fått erkänna att det fungerar. För mig.

Alternativmedicin i övrigt är verkligen låååååångt utanför min box, men vem vet var ens gränser går i framtiden? Jag har avskrivit det för nu, oavsett hur många kusiners mäns kompisar det funkar för, men jag kan ju ändra mig om jag känner annorlunda senare.

Svar: Vi verkar tycka lika dua och jag. Innanför boxen liksom...
Fröken Duktig

Anonym
2016-04-11 @ 18:47:24

Jag blev av med ångesten helt efter några veckor med antidepressiva! Hjälpte så sjukt bra!

Svar: Ja, det lindrar min ångest också även om det inte försvinner helt av det.
Fröken Duktig

Mia
2016-04-11 @ 18:50:30

Jag har provat kinesiologi, hypnos och EFT his en välrenommerad alternativmedicinare. Mest för att jag var nyfiken och ville kunna säga att jag testat när jag får frågan. Han som jag gått till anses vara superseriös. Jag säger bara:Bullshit! Tre ggr var jag där, men sedan "testade" jag honom och givetvis ljuger han och utnyttjar mitt svaga/desperata tillstånd. Han menade dessutom att mina SSRI gjorde mig sjuk och att jag skulle sluta med dem och ta hormonpiller som han köpte från USA. Dessutom ansåg han att min blodtrycksmedicin var farlig och att jag skulle äta vegetarisk för att få ner trycket (mitt höga blodtryck är ärftligt och vegetarian är jag redan, när jag sa det skulle jag ta ytterligare ett usa-piller istället.) KBT skulle jag inte heller gå på för det gjorde mer skada... Tredje gången ställde jag krav på forskning, evidens etc om teknikerna. Då blev han skitsur och det enda han kunde visa var studier av redan frälsta...

För den som tror, och mår bra av omsorg som vården inte har tid med - fine, gå till alternativ. Men vill du ha medicinskt verksam behandling belagd med forskning - lägg pengarna på något annat. Jag blir helt galen på alla som utnyttjar sjuka! Finns bra program om detta på P1 Vetenskapsradion, Psykobabblarna.

Svar: Ja det är så tråkigt att folk bara vill tjäna pengar på sjuka och kanske desperata människor, som ibland gör vad som helst för att må bättre.
Fröken Duktig

Mia
2016-04-11 @ 18:55:05

Förresten, rätt skoj var botemedlet mot min pollenallergi: Tallbarrsvatten! Min allergiläkare häll på att skratta ihjäl sig... Han sa också en tänkvärd sak: Alternativmedicin är i bästa fall bara dyr och verkningslös, i värsta fall farlig. Och din läkare på vårdcentralen bör veta alla behandlingar när hennes ska ta ansvar för att bedöma din sjukskrivning.

Svar: Du har rätt. Det är viktigt att tala med sin läkare innan man testar något.
Fröken Duktig

Sara
2016-04-11 @ 19:02:17

Jag provade lite naturmediciner m.m. för typ 12 år sen (mådde dåligt då men var inte utbränd). Märkte ingen skillnad alls så jag slutade när burkarna var slut. På den tiden var jag inte alls lika skeptiskt lagd som jag är nu. Numera tänker jag att folk får göra som de vill, men det är ju ofta väldigt dyrt och i värsta fall skadligt. Så jag avstår.
(Jag har nog för övrigt kommit till ro med att jag inte kan påskynda tillfrisknandet annat än att minska risken för att det ska ta ÄNNU längre tid. Mat, rörelse och vila. Vänta ut tiden. Sinnessjuktpodden har bra avsnitt om detta, tror det var nr 20 och 21.
Men sen är ju så klart placebo en bra grej. Men det gäller ju förstås att man TROR då och det gör ju inte jag. ;-)

Svar: Och inte jag heller... Kram och tack för dina råd.
Fröken Duktig

Emmy
2016-04-11 @ 20:47:50

Minns inte om jag läst det men vilken rehab har du fått?
Det ny forskning visar att det faktiskt finns evidens för är att meditation återställer celler i hippocampus, som ju är skadat vid UMS. Jag gillar yogameditation. Inte vet jag om det hjälper men det är väldigt skönt iaf.

Svar: Ja det har jag också läst. Bra, för sånt gör jag. Tycker också att det är skönt.
Fröken Duktig

Kristina Fransson
2016-04-11 @ 21:23:11
URL: http://betongkruka.blogg.se

Jag är skeptisk till allt och det skulle inte ens falla mig in att prova nån som helst hokus pokus.
Men däremot är det ganska så logiskt att när kroppen tar slut och går på sparlåga så får vi en massa brister av de slag.
Vitaminer och mineraler måste fyllas på i höga doser för att reparera kroppen. Precis som när man lagar bilen och byter olja eller så.
Jag var svårt sjuk i 6 år innan jag klappade ihop fullständigt och nu har jag varit hemma i snart 2 år och först nu börjar jag känna lite förbättring.
Hade mediciner mot ångest från början men tyckte baske mig att jag fick mer ångest av de så jag beslutade mig för att sluta med dem.
Åkte till Kropp i obalans och scannade mig ,hade en massa brister. Äter nu 6 olika vitaminer i hög dos och efter nån månad kände jag mig som sagt lite piggare.

Annars är det bara att vila och försöka tänka positivt tror jag.

Mvh Tina

Svar: Men kan man verkligen hitta brister genom att scanna sig? Låter lite mystiskt... Jag har tagit mängder av prover och har inga brister enligt dom. Förutom nån enstaka som jag fyller på med efter recept från läkare.
Fröken Duktig

Heléna
2016-04-11 @ 21:35:26
URL: http://hemmahoshelena.blogg.se

Jag har ett par kompisar som håller på med hokuspokusgrejer och jag tar tacksamt emot all "hjälp" jag kan få, från kristaller till att "tömma" kroppen på all dålig energi så man kan fylla på den med bra. Vet inte om det fungerar men jag tycker det är otroligt skönt för stunden när dom grejar och bara bryr sig om mig =) Fast det där när dom skulle tömma så fick jag akupunkturnålar mitt under foten (aj!) men efter det kände jag mig som lätt i kroppen och lugn i själen några dagar, otroligt skönt! Men sen måste jag komma med ett tips som faktiskt fungerar! Min dotter har haft grym mensvärk i många år, så hon bara legat på golvet och skrikit att nåt är fel, värmedynor både på mage och rygg osv. Så fick hon akupunktur (tcm var det, vet inte om det är skillnad?) ett par gånger mot det och det försvann och har inte kommit tillbaka och det är kanske 4 år sen. Det tycker jag är helt otroligt.

Svar: Ja verkligen. Vad bra att hon slipper det eländet.Kram
Fröken Duktig

Anonym
2016-04-11 @ 22:38:43

Johannesört har hjälp mig att somna på kvällarna. Magnesium hjälper mina spända muskler att slappna av och en Osteopat hjälpte mig mycket med min onda rygg och nacke i det tidiga stadiet av min utmattning. Glutenfri kost har helt botat min magkatarr. Jag var också skeptisk till en början och jobbar dessutom inom vården.

Maria
2016-04-11 @ 23:23:49

Jag känner att meditation har hjälpt mig en del med både ångesten och att släppa jobbiga tankar. Började med mediyoga och meditation vid nyår och har fått lite mer ork trots en kaosartad tillvaro. Blev ganska desperat i början av året då en mycket god vän dog efter ett halvt års kamp mot cancer. Därefter hamnade min far på sjukhus och sedan blev min mor svårt sjuk och ligger nu på intensiven. Tillsammans med utmattningssyndromet blir det ju inte lättare. Jag tror iallafall att det är meditationen och mediyogan som har hjälpt mig att inte falla ihop totalt. Jag känner att jag blir mycket lugnare och "lättare" i kroppen när jag har yogat och mediterat. Och jag har lättare för att somna när jag gör övningarna på kvällen. Jag har inte fått hjälp med detta via vården utan har hittat övningar på nätet och provat mig fram. Jag har även en jobbig IBS och magkatarr som blivit mycket bättre sedan jag slutade med gluten för ett år sedan.
Kram Maria

Svar: Du har haft en jobbig tid. 💜
Fröken Duktig

Tankar om utmattning
2016-04-12 @ 09:09:34
URL: http://tankaromutmattning.blogspot.se

Medicinsk yoga har jag testat och det var en skön form av avslappning och rörelse. Akupunktur funkade till viss del mot min värk, men inte hundraprocentigt. Att börja äta laktosfritt hjälpte min mage, men inte heller det fullt ut. Och det kan nog inte ens räknas som alternativ medicin? Inget annat av det jag testat har varit verkningsfullt.Tyvärr. Hade önskat såå gärna att det fanns något som hjälpte. Kram!

Svar: Vad är skillnaden mellan medicinsk yoga och kundaliniyoga? Det är väldigt avslappnande och skönt det med i alla fall. Nä det kanske inte finns nåt helt enkelt...
Fröken Duktig

Anna
2016-04-12 @ 09:44:58
URL: http://utbrandvagentillbaka.wordpress.com

När jag blev sjuk, började jag att jaga botemedel, läste allt som fanns, har provat det mesta, vi la till och med om kosten. Inget hjälpte.

Hade fått pekpinnar (stränga) varje gång av kuratorn, det enda som hjälpen är tiden och din egen inställning sa hon. Varje gång samma sak, för vid varje möte med henne hade jag prövat något nytt mirakeltillskott eller läst om någon alternativ behandling osv.

Tillslut i början av mars kanske (?!), röt hon ifrån på skarpen, nu räcker det! Ditt jagande gör att du bromsar ditt tillfrisknande! Du kommer inte att bli frisk, så länge som du jagar!

Hon gav mig även Google förbud, förbud mot att läsa medicinsk facklitteratur, läsa om andra personer tragiska självbiografier (enda jag fortsatt fuskar med) och gav mig order om att försöka börja njuta av livet istället.

Orden fick kraft. Hon öppnade upp mina ögon, gick inte bara så där. Kom gradvis. Sakta. Men så rätt hon har!

Genom att jag slutade fokusera och jaga varje dag efter snabbaste tillfrisknandet, hittade jag mig själv igen, lärt mig älska mig själv. Första gången på många år. Nu värdesätter och prioritera jag MIG själv.

Och jag har börjat må så mycket bättre. Jagar inte alls längre. Utan jag bara är. Här och nu. Och jag njuter. Skrattar. Älskar varje liten nyans av dagen.

Och precis som du var jag extremt svart eller vit, tidigare. Ville ha kontrollen. Makten. Och kunskapen.

Men nu har jag lärt mig att leva i nu:et. Jag tar verkligen varje dag som den kommer. Planerar inte. Utan ligger i sängen på morgonen och funderar. Vad vill jag göra idag? Och vad räcker energin till?!

Idag hade jag lust att läsa bloggar. Inte gjort det på länge. Lusten har inte funnits här. Jag har prioriterat annat. Som till exempel igår, fick sån lust att rensa en rabatt, efter 25 minuter var jag nöjd, men inte klar. Tvättade händerna och la mig för att vila i solstolen. Somnade och vaknade lycklig någon timme senare. Tog en promenad, för att lusten fanns. Sen vilade jag resten av dagen och kvällen. För jag kände att kroppen behövde det.

Kan förresten tipsa om tyngdtäcke, gör underverk om sömnen inte är så bra, ska få en utprovad av arbetsterapeuten. Är klassat som läkemedel i vårt landstinge för även de med vår diagnos. Kuratorn tror att jag kommer kunna sluta med min sömntablett när jag börjat med täcket. Ingen mirakelgrej, bara ett hjälpmedel😉

Och Yoga rekommenderar även hon, så fortsätt med det👍 Tänkte själv börja med medicinsk yoga! Tycker du ska börja gå till bästa Kurator B med, där har du bästa botemedlet av alla!👍

Styrkekram ❤️❤️❤️

Svar: Tack för att du delar med dig av detta. Jag ska bära det med mig i tanken och försöka "bli mer som du". För jag tror att du och Kurator B har rätt. Får jag fråga vilken VC hon är kopplad till? Eller är hon sin egen arbetsgivare kanske?Kram
Fröken Duktig

Marcus
2016-04-12 @ 10:47:22

Vi är tre studenter som läser till sjuksköterskor, vi håller på med ett arbete om depression och hittade din blogg. Får vi använda information från sidan? Vi är ute efter hur personer upplever depression och hur deras väg tillbaka har sett ut. Arbetet kommer enbart ses av mindre studiegrupp och lärare. I arbetet kommer vi döpa personerna till 1,2 osv, vi namnger alltså ingen förutom i referenslistan där vi isåfall refererar till din blogg, är det ok? Mvh/ Marcus

Svar: Självklart. Varsågod. Glad att jag kan hjälpa till. 😊
Fröken Duktig

Helena
2016-04-13 @ 08:50:40
URL: http://livetuppochnerblog.wordpress.com

Jag har också varit väldigt skeptisk till alternativ medicin, men fick rådet att gå till en person och få healing( Reiki ) och måste faktiskt säga att det fungerar :), Jag blev mycket mycket piggare när jag gick och fick det, blev faktiskt förvånad själv. Gick en kurs för att lära mig Reiki, mycket för att kunna ge mig själv när jag är väldigt trött. Det funkar när jag väl tar mig tiden till det :), men är tyvärr dålig på att ge mig själv i perioder. För mig är det så att det är svårt att göra saker man inte känner för just då, det har kommit med utmattningen. Antagligen för att man gjort så för mycket tidigare, alltså saker man inte kände för att göra gjorde man för att vara snäll. Sen går jag nu på zonterapi för min värk i kroppen, har en vän som håller på med sånt, och måste även säga där att det fungerar, från att ha haft svår vandrande värk var och varannan dag till att knappt ha nån värk alls. Men jag underhåller det var femte vecka ungefär, märker att när sista veckan kommer innan jag ska dit så kommer värken smygandes, men inte alls i den mängd jag hade tidigare. Det var helt underbart att få slippa värken ett tag, blev en annan människa :). Kan faktiskt rekommendera det.Skönt att du är lite piggare igen. Kram

Svar: Vad bra att du har hittat något som funkar för dig.Kram
Fröken Duktig

Christer
2016-04-13 @ 12:49:41

Hej
Läste om dig i HT. Har bara skumläst i din blogg men tror jag är rätt ute med mitt inlägg.
Jag har själv utmattningssyndrom, eller som jag hellre vill kalla det "binjureinsufficiens".
Ingen läkare som kollat upp detta med binjurar och kortisol på dig/er?
Brist på kortisol leder till trötthet, sköldkörtelhormonerna hittar inte ut till cellerna. Detta är lätt kollat med att ta tempen, det ska vara 37 grader, lägre så kommer inte energin ut i cellerna och kroppstempen sjunker. Jag kan ligga på 36,3 när jag har en dålig period.
Googla på "dr rind metabolic temp" så hittar ni beskrivning.
Man får även yrsel, det beror på att kortisolet ska styva upp blodkärlsväggarna så att blodet når huvudet, när det inte sker så hamnar blodet i magen och man blir lite "lightheaded".
Det påverkar även hjärtat som slår hårdare och ibland även snabbare.
Typiskt är att det andra hjärtslaget som normalt är mer dämpat hörs lika mycket som första.
Även blodsockret påverkas, det är kortisolet som skall höja blodsockret när det blir lågt, finns inte kortisol så får man ett mindre eller större blodsockerfall.
Det påverkar även vätskebalansen i kroppen, man kan känna sig svullen och vikten ökar snabbt, för mig så mycket som 2-3 kg på ett dygn. När man blir bättre så gör man av sig med överskottet och gått då ner de där kilona på en dag.
Blodsockret ger ett sötsug som man inte haft innan, i senare skede får man även brist på Aldosteron, ett hormon som binjurarna gör vars uppgift är att bibehålla saltbalansen i kroppen. När Aldosteron inte finns så går saltet ur kroppen via urin och svett. Ofta får man ett saltsug och köper gärna chips.
Både söt och -saltsuget sker gradvis och man kanske inte är medveten om det förrän man tänker efter.
Ledtråd på saltbrist är att en hund gärna slickar på ens ben, de vill komma åt saltet. Den ledtråden hjälpte mig att förstå att jag hade brist på Aldosteron.
Hur man sover är också en ledtråd till om man har kortisolbrist, det börjar vanligen med att man inte kan somna på kvällen på grund av stress, jobbrelaterad t.ex. Man har då ett kraftigt kortisolpåslag som är kroppens sätt att hjälpa oss att hantera stress.
När detta har pågått en längre period orkar inte binjurarna med att producera de mängder som krävs.
Då kan man plötsligt somna på kvällen för man är då väldigt trött då kortisolet saknas för att få ut energin i cellerna.
Nästa steg är att man börjar vakna mellan 2-4 på natten och omöjligt kan somna om. Detta beror på en eller två saker, lågt blodsocker, nån mer som tagit en macka klockan tre på natten?
Eller Adrenalin, kroppen försöker kompensera bristen på kortisol med Adrenalin vilket är klart uppiggande.
Detta var lite snabbt om vad jag lärt mig under resans gång, och om någon som läser detta känner igen sig så tycker jag att det är bra om nån mer kan få hjälp, det är ju ett rent helvete detta.
Jag hade turen att komma över en bok "Stoppa sköldkörtelskandalen" och hade Hydrokortison hemma och kunde börja behandla mig efter beskrivningen i den boken, jag har nu gjort det i fyra månader och jag har blivit väldigt mycket bättre.
Det stora problemet är att väldigt många läkare inte har tillräcklig kunskap om detta problem med binjurarna och förbiser uppenbara ledtrådar, t.ex. det jag skrivit om här ovan.
Om ni känner igen er i mint ext, läs på om kortisol och vad det gör i kroppen så kommer helt plötsligt sammanhanget att vara självklart för er och man kan börja ifrågasätta vad läkarna säger.


Svar: Tack för din berättelse och dina råd.Kram
Fröken Duktig

Annukka
2016-04-13 @ 15:26:32
URL: http://timeoftiger.se/

Det som kallas alternativmedicin är oerhört, oändligt stort och en salig blandning av seriösa och oseriösa aktörer. Vad jag vet så har bl a akupunktur, meditation, yoga och mindfullness bevisat sig effektiva i seriösa studier. Men jag tror inte att man blir frisk från utmattningsdepression med någon enskild hokus pokus/piller, vare sig det är skolmedicin eller alternativmedicin som står bakom. Jag känner några människor med lite off stream diagnoser såsom kronisk trötthetssyndrom, fibromyalgi etc och de har gått genom hela alternativmedicinens repertoar (och det säger inte lite) utan att ha blivit bättre annat än högst tillfälligt (dvs de är inte tillbaka i arbetslivet i alla fall.) Å andra sidan har inte heller skolmedicin kunnat hjälpa dem.
Känner som sagt en kvinna som botade sin fibromyalgi och ofrivilliga barnlöshet med iyengar yoga men hon var oerhört motiverad och hade kraften till det.

Svar: Jag tror vi tänker lika kring detta du och jag...
Fröken Duktig

Anonym
2016-04-13 @ 15:59:49

Hej!
Jag har själv varit alldeles för "duktig", men också varit utsatt för tuffa omständigheter. Tänk att det finns nog stoff att skriva minst en bok om. I två omgångar har jag hamnat där, utmattningssyndromsläget.
Jag läste detta inlägg och det senaste du skrev. Jag vill säga att jag känner så mycket med dig! Och vill skicka en stor kram!! Förstår skörheten så väl och vill skicka ett pansar av beskydd omkring!

Du ställde frågan om tips på vad man kan göra.
Du skrev här att du provar kundaliniyoga. Det kanske du inte håller på med längre? Träning är ju såklart bra. Stretch också. Men förvånansvärt få är idag medvetna om vad yoga kommer ifrån och vad det kan leda till. Det verkar ofarligt men är en del av hinduismen, positionerna är bönepositioner inom den religionen. Shivas ormkraft kallas kundalini. Yoga är ett hinduiskt ord som betyder ”förening” eller ”att sammanfogas” och syftar på att förenas/bli ETT med det universella medvetandet, med den hinduiska guden Brahman. Därför kan en yogautövare också säga ”jag ÄR Brahman”, dvs ”jag ÄR gud”. Det yttersta målet för en hinduisk yogautövare är att uppnå en bättre karma, få en ”bättre” inkarnation i nästa liv (reinkarnation) och i det långa loppet separera själen från kroppen och sammanfogas med Brahman. Det är slutmålet. I Indien är alltså yoga absolut inget man sysslar med för att bli piggare eller för att få kroppen i god kondition; yoga är en ”kroppsfrånvänd” och världsfrånvänd övning.

Inom yoga vill man bryta ner den egna viljan, känslorna, sinnet osv och uppnå en allt högre grad av "medvetande" om den egna gudomligheten. De fysiska övningarna är endast verktyg för att uppnå ett andligt syfte.
Jag förstår verkligen att folk söker olika sätt idag för att få frid i själen!
Men jag har hört om människor som drabbats av väldigt obehagliga upplevelser som lett till psykoser osv. Att ormar hugger efter dem t.ex. En överläkare som uttalade sig skrev att psykofarmaka inte hade någon som helst effekt.

Nej, jag vill ge ett råd från mitt hjärta dig, och till alla som ev läser det här, hoppa över yoga! Strunta i det. Träna t.ex. pilates istället. Där fokuserar du på ett skönt sätt på kroppen, muskulaturen, hållningen och den övning du tränar på just då, och inga mantran eller så. Det är världens mest geniala träning tycker jag! Väldigt bra komplement för alla! Josef Pilates utformade den när han skulle hjälpa skadade soldater under första världskriget. Han klurade på hur han skulle kunna hjälpa de skadade att träna sig ur sitt sängliggande läge. Så skapade han övningar för det. Det var en kort version av bakgrunden. Att ha utmattningssyndrom kan vara mycket sängläge det också tänker jag.

Och förutom pilates så har välgörande samtal hjälpt mig. Här i Sundsvall kan jag varmt rekommendera Kraftkällan i Gamla Tinghuset!

Till sist: "Han helar dem som har förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han." Psaltaren 147:3
"Ja med en evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbli över dig." Jeremia 31:3
Jesus har så mycket kärlek! Be gärna honom om hjälp att vägleda dig fram. ❤️

Svar: Tack för dina råd!Kram
Fröken Duktig

Anonym
2016-04-15 @ 08:54:30

Hej! Är skolmedicinare (läkare) och har själv haft utmattningstillstånd två gånger med flera års mellanrum. Dock inte så kraftiga som du drabbats av, Malin. Men hade kraftig ångest och kunde absolut inte studera (det hände under min utbildningstid) och tog paus på ett år vardera båda gångerna det hände. Åt antidepressiva och så småningom lugnande (sobril) och betablockerare (Propranolol) utskrivna av psykiatriker. Första gången blev jag hooked på yoga och meditation. Låg i timmar varje dag och mediterade för att få energi att tex kunna gå och handla senare på dagen. Visst hjälper det, man vilar kropp och framförallt sinne från alla orostankar som annars är signifikant för ångest. Tyvärr har jag i efterhand känt och förstått att jag använde yogan och meditationen som en slags symtomatisk behandling, dvs jag hämtade kraft för att på så sätt orka fixa och. "vara duktig" lite till. Förstår ni hur jag menar? I stället för att ifrågasätta varför jag så gärna behövde vara duktig och fixa och dona och ta ansvar så yogade jag för att "släta över" ångesten och kunna prestera lite till... Så i takt med att jag blev bättre och bättre, tog jag återigen mer ansvar, jobbade hårt och så småningom när jag kände stresssymtomen återvända (tre år efter första gången jag drabbats av utmattning första gången) intensifierade jag meditationen och yogan för att orka lite till.... Och resultatet blev utmattningstillstånd igen. Andra gången. Denna gången försökte jag istället gå till botten med varför jag i h-lvete driver mig själv så långt utan att kunna stoppa det. Vad är drivkrafterna bakom? Hittade en duktig psykiatriker, började med mediciner och terapi och började så småningom lätta på alla de känsloknutar, all ilska och sorg som fanns i kroppen... Tror inte terapin som sådan gjorde mig frisk (det gör nog kombinationen av tid, mediciner och terapi) men den lärde mig att lära känna olika känslor, förstå när jag är trött, förstå när jag vill göra något för att "vara duktig" och ta ansvar och när jag verkligen vill göra något för min egen skull. Och den lärde mig att det är nödvändigt att sätta gränser! Säga nej, utan att behöva motivera det.

Så andra gången tror jag att resultatet blev mer hållbart och förhoppnibgsvis undviker jag att hamna där igen..

Är som du Malin skeptisk mot alternativmedicin men dock väldigt medveten om att placebo är en verklig kraft! Tror hjärnan på det, så ger det resultat. Dvs, hittar du något (typ kristaller) som du tror på, ja då funkar det...

Kramar på er!

Svar: Stort tack för din historia. Jag tar med mig den i tanken.Kram
Fröken Duktig

Karin
2016-04-19 @ 14:43:46

Har nu varit sjukskriven för utbrändhet i 4 månader och har varit till läkare som säger att alla proverna är bra. Är det någon här som kan förklara varför jag har ont mitt i bröstet i en punkt mellan brösten? Känner även ett pirrande i hela kroppen som om jag har sockerdricka i blodet. Någon annan som känner det?




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

frkenduktig.blogg.se

Fröken Duktig - Vägen tillbaka från utmattningssyndrom och depression

RSS 2.0