Är du sjuk i utmattningssyndrom?

 
Bildresultat för utmattningssyndrom
 
 
Utmattningssyndrom kommer ofta smygande, även om den som råkar ut för det ofta upplever att mattan under fötterna dras bort plötsligt. Eller som man brukar säga: man går in i väggen. För mig var det så att jag plötsligt inte klarade någonting. Varken psykiskt eller fysiskt. Jag var utan förvarning helt dränerad på energi och tårarna ville aldrig sluta rinna. Ångesten låg som en sten över bröstet och panikångestattacker kom hela tiden.
 
Självklart hade jag fått varningssignaler. Men jag hade inte tagit dem på allvar. Inte förstått vad de innebar och vad de sammantaget skulle leda till. De tidiga varningssignalerna jag fick var förvirring och glömska. De förvärrades sedan allteftersom tills jag inte kunde hålla ordning på någnting alls längre. Hjärtklappning, yrsel, trötthet och irritation kom också ganska tidigt. Senare började jag känna ångest. Min sömn som länge varit dålig, blev ännu sämre. Jag fick känslan av att vara i en bubbla. Det som hände runtomkring kändes avlägset. Jag kunde titta på mina ben och tänka att det var konstigt att de var mina. De tillhörde liksom inte min kropp. Så plötsligt en dag började jag få synbortfall och kunde inte läsa för mina elever. Det liksom flimrade hela tiden. Huvudvärken, som varit med länge blev migränliknande. Jag började gråta för minsta lilla och mot slutet sov jag inte alls samtidigt som magen inte fungerade. Depressionen och utmattningen var ett faktum och jag slutade fungera.
 
Så här i efterhand förstår jag inte varför jag inte lade ihop alla problem och insåg att de skulle leda till utmattningssyndrom. Ännu konstigare var att jag inte blev varnad för att jag var på väg in i väggen med tanke på att jag sökt läkarhjälp för ett flertal av symptomen, som hjärtklappning, huvudvärk, synbortfall och gråtmildhet.
 
Håller du på att bli sjuk i utmattningssyndrom eller känner du någon som lever farligt nära gränsen? Då kanske du skulle känna stöd i att läsa om hur det var för mig att bli sjuk och hur jag gör för att sakta men säkert arbeta mig tillbaka till livet igen. Kolla in min blogg. Leta under kategorier så kanske du hittar något som intresserar dig. Kram!
 
 
Carina
2015-03-29 @ 11:50:40
URL: http://Bluemoon.blogg.se

Det var tänkvärt det du berättade om här!. Den lilla blå rutan överst här i bloggen var bra ord!. :)

Svar: Tack! Hoppas att det kan vara till hjälp för någon. Kram!
Fröken Duktig

Aaa
2015-03-29 @ 16:28:13
URL: http://timeoftiger.se

Mycket intressant. Varför tror du att det blev så? (Kanske svaret finns någonstans på din blogg men om du sammanfattar)

Aaa
2015-03-29 @ 16:29:20
URL: http://timeoftiger.se

Eller kanske finns svaret redan på bloggens namn...?

Svar: Hej!Jo, så är det nog. Fröken Duktig ville vara duktig på allt. Alldeles för länge. Jobb, fritid, barnens aktiviteter, träningar. Van vid att hålla allt man lovat och bestämt även när vila varit bättre. Mån om att andra ska tycka att man är snäll, hjälpsam, pålitlig och duktg på det man gör. O.s.v... Förmodligen som de flesta som utvecklat utmattningssyndrom och depression.
Kram!
Fröken Duktig

Mielo
2015-03-30 @ 14:47:47
URL: http://henniska.blogg.se

När jag läser din text skulle det i stort sett kunna vara jag själv som skrivit den. Gick in i väggen för drygt ett år sedan, 21 år gammal. Sjukskrivning i flera månader, mediciner och psykologer. Har återhämtat mig väldigt mycket, men funderar ofta på om jag någonsin kommer bli helt frisk. Om jag, som är 22 år idag, någonsin kommer kunna ha ett "normalt" heltidsarbete...

Ska absolut läsa igenom det du skrivit, så himla viktigt att det här ämnet pratas om - så att vi kan hjälpas åt att hindra och förebygga att fler blir sjuka.

Många kramar till dig!

www.henniska.blogg.se

Svar: Hej!Åh, du är bara 22 år gammal och redan sjuk i utmattningssyndrom. Jag tänker att det måste vara något fel på vårt samhälle och på de krav och förväntningar som ställs på oss. Skönt att du i alla fall mår lite bättre, men jag håller med dig om att det ibland känns som om man aldrig kommer att bli sig själv, med heltidsjobb och aktiviteter igen. Hoppas att du blir bättre och bättre. Ha tålamod och var snäll mot dig själv! Kramar!
Fröken Duktig




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

frkenduktig.blogg.se

Fröken Duktig - Vägen tillbaka från utmattningssyndrom och depression

RSS 2.0