"Jag var också utbränd förra veckan"

Jag är så otroligt tacksam att mina vänner inte säger sånt här. Vad de tänker kan jag ju inte vara säker på, men ingen av dem har hittills sagt något så urbota dumt som det här. Tyvärr verkar några av mina läsare och säkert en hel del andra utmattade få höra just detta.
 
Imorse när barnen gått till skolan låg jag i sängen och lyssnade på ett gammalt program på SR där folk ringde in och lyfte olika saker de tyckte var viktiga. Någon hade en lång utläggning om de utredningar som finns kring utmattningssyndrom och undrade, med rätta kan jag tycka, varför kunskapen som kom ur utredningen inte används till att förebygga utmattningssyndrom. Istället läggs skulden på individen. Det här har jag också funderat på. Är allt mitt fel eller finns det strukturer i samhället som borde genomgå förändringar för att vi inte ska utveckla sjukdomen? En annan ringde in och menade att man fokuserade fel eftersom det ofta fanns "riktiga" sjukdomar, som till exempel Borrelia, bakom utmattningssyndrom. Det får passera för mig just nu, för det har jag ingen aning om faktiskt. Men den tredje som ringde irriterade mig. Han menade att om man går in i väggen behöver man ingen hjälp eller några strukturändringar. Han hade minsann gått in i väggen och rett ut det hela själv. Han hade "ordnat upp det hela och bytt jobb" och blivit frisk. Och "inte kostade det samhället en spänn" heller...
 
Det känns lite som om den här mannen passar perfekt in på vännen ovan. Så mycket kan han inte ha gått in i väggen tänker jag. Inte om det gick att bli frisk så enkelt. Min erfarenhet är att blir man riktigt sjuk i utmattningssyndrom så reder man inte upp det hela själv. Man orkar inte. Verkligen. Man orkar ingenting i början. Inte ens ur sängen. Från sängen kan det var svårt att reda upp det hela själv och ännu svårare att byta jobb. Och vad spelar det för roll vilket jobb man har när man ändå inte orkar ta sig dit? Eller vad tror ni? Ofta har man ju både ångest, panikångest och depression också. Som grädde på moset. Men det kanske är så att den som inte varit med om det här inte kan förstå hur man mår och att livet helt enkelt inte funkar i den första riktigt svåra fasen av sjukdomen.  Sen finns det ju såklart alltid grader i helvetet. Den här mannen som retade upp mig kanske var på väg att gå in i ett utmattningssyndrom. Eller han kanske hade en stressreaktion eller kände sig nedstämd. Och då ska man självklart se till att reda upp situationen och kanske byta jobb innan det är för sent. Men man ska ta hjälp om man behöver tycker jag. Man behöver inte klara det här svåra ensam. Faktiskt. Vad den där gubbtjyven än tyckte.
Mia
2015-12-01 @ 16:27:06

Kan bara hålla med! Och om det räckte med allmänhetens oförstående. Okunskapen kring detta är gigantisk i vården och hos Försäkringskassan. Jag bor i Örebro, hyfsat stor stad, och inte ens här finns resurser/kompetens på universitetssjukhuset USÖ. Än mindre på vårdcentralen. Och alla goda råd vården ger om träning mm, de funkar inte när man har ett fullt utvecklat utmattningssyndrom. Fick tips någonstans (här?) om en bok "När hjärnan inte orkar - om hjärntrötthet". Precis de förklaringar till mina symtom som vården borde kunna ge. Och hur man bör rehabiliteras. Överväger att ge den i julklapp till vårdcentralen, och Försäkringskassan 😁

Svar: Ja, det är inte klokt att okunskapen är så stor. Nä, jag har inte tipsat om den boken. Ska kolla upp den när jag orkar. Nä, träning funkar inte vid fullt utvecklat utmattningssyndrom. Då orkar man ju knappt duscha eller gå på toa...
Fröken Duktig

Anna
2015-12-02 @ 09:42:10
URL: http://utbrandvagentillbaka.wordpress.com/

Det handlar om okunskap och inget annat. Tror att ordet utbränd används ofta när man känner sig helt slut, efter en tuff vecka för exempelvis.

Gick tidigare en gång i månaden och fixade naglarna. Igår fick jag ett SMS av tjejen jag går hos. Min man har avbokat mina tider de senaste månaderna, men hade en tid igår, som vi hade glömt av.

Svarade henne och sa att vi tyvärr hade glömt av, och att just nu är sedan 10 veckor tillbaka sjukskriven på heltid för utbrändhet, och har ingen ork alls för att ta mig iväg. Men att såklart kan jag betala för tiden jag missat.

Fick ett snyftande svar tillbaka om att hon var så ledsen att jag är utbränd och att hon inte visste. Fortsatte sedan med att skriva att hon har dåligt samvete för att hon inte har hört av sig, men att hon själv har haft så mycket på salongen och är så UTBRÄND...

Svarade inte henne ;-)

Och nej, hamnar du här i Ingemannslandet, så behöver du professionell hjälp och stöd. Man klarar inte av den här resan på egen hand, utan hjälp.

Kram! ❤️

Svar: Har läst nånstans att utbrändhet är ett stadie som senare kan leda till utmattningssyndrom om man inte ändrar sitt sätt att leva. Det låter ju vettigt i så fall, om folk är "lite utbrända" ibland. Kram
Fröken Duktig

Anonym
2015-12-02 @ 09:45:34

https://m.facebook.com/FaqUtmattning/

Bra sida med mycket info. Finns även som vanlig webbsida:
http://faqutmattning.weebly.com



Svar: Tack, det verkar vara en bra sida. Jag har inte läst ännu men kollat igen rubrikerna. Blev glad när jag upptäckte min egen blogg bland länkarna. :)
Fröken Duktig

Tankar om utmattning
2015-12-02 @ 14:37:51
URL: http://tankaromutmattning.blogspot.se

Jag känner så väl igen detta. Det är såklart svårt att förstå vad utmattning innebär när man inte varit där själv, precis som med allting annat. Men det tycks alltid vara de som är okunniga som hörs mest. Vi andra är väl för trötta! ;)

Svar: Ja, vi är väl det...
Fröken Duktig

netan
2015-12-02 @ 19:03:00

Jag håller med om att ingen kan fatta vad jobbigt det är att vara utmattad.
Jag har varit hemma i fem månader nu och mår fortfarande dåligt,blev nyss yr och gråter för jag blir så rädd.Någon dag i bland kan jag känna mig hyfsad. Jag går i terapi men det hjälper inte så mycket har gått i 13 veckor. Undrar hur länge man ska vara så här,hur länge har ni varit dålig. Blev lättad när jag såg den här bloggen så att man inte är ensam.

Svar: Ja, det är riktigt jobbigt. Det blir bättre och bättre men det tar en hiskelig tid. Du kommer att känna dig hyfsad längre och längre perioder och sen kommer du att må dåligt däremellan. Men det blir bättre. Jag är fortfarande hemma efter två och ett halvt år, men jag orkar jättemycket mer än vad jag gjorde i början även om jag inte har kommit tillbaka till jobbet än. Ta hand om dig och var snäll mot dig själv.
Fröken Duktig

Maria
2015-12-03 @ 12:55:22

Känner så väl igen det.... Men jag mest stött på okunskapen bland alla de olika läkare jag träffat (och mina föräldrar). Det känns väldigt jobbigt att stöta på så mycket okunskap inom vården. Man söker ju sig dit för att få hjälp och stöd men jag har ofta fått både helt felaktiga "råd" och förnedrande kommentarer. Jag har i princip alla symtom man kan ha på utmattningssyndrom men jag har ingen riktig depression. Flera läkare jag har träffat har sagt att jag måste gå med på att äta antidepressiv medicin annars är jag inte tillräckligt sjuk och då blir jag inte sjukskriven.... Kan tycka att det är positivt att jag inte har drabbats av depression (än...). Det är lika nervöst var gång jag måste uppsöka läkare då min vårdcentral byter läkare lika ofta som jag byter strumpor. Jag vet aldrig vem jag ska träffa på.
För ett tag sedan lyssnade jag på en bra podcast som heter "Sinnessjukt" med Christian Dahlström. Avsnitt 20 och 21 handlar om utmattningssyndrom. Där beskriver Marie Åsberg sjukdomen på ett utmärkt sätt. En del av de läkare jag har träffat på borde ta sig tid att lyssna på henne för att förstå sjukdomen bättre. (Du har kanske redan skrivit om den podcasten här i din blogg.)
Kram Maria

Svar: Bedrövligt att inte sjukvården har bättre kunskap på området. Klart det är positivt att du inte är deprimerad. Ja, det är en bra podd, den har jag också lyssnat på. Kram
Fröken Duktig

Mia
2015-12-03 @ 13:12:57

@Maria - försök orka stå på dig och kräv samma läkare. Det fick jag göra till slut och nu fungerar det. Hade fel diagnos trots att jag också hade "hela listan" med symtom innan jag fick korrekt diagnos. Hade mycket ångest i början, men ingen depression, och min vilja att förstå vad som var fel tolkades som oro beroende på GAD. Jag tog emot behandling med Cipralex, en antidepressiv medicin som även lindrar ångest. Det var aldrig ett krav, men jag är glad att jag tog emot medicin trots att jag var tveksam. Tycker i övrigt att läkarna som standard borde sätta ett KEDS-test i händerna på oss som söker med sådana här problem.

Svar: Håller med dig helt och fullt. Bra att du hjälper mig att svara och peppa!Kram
Fröken Duktig

Mia
2015-12-03 @ 13:18:11

Och begreppet utbränd, det har jag läst att det togs bort av Socialstyrelsen när man gjorde om diagnoskriterna. Det var bla en pedagogisk poäng i det, om man klassas som utbränd låter det som att det är kört för en och att det skulle vara en egenskap/personlighetsdrag. Medan utmattningssyndrom anger vad det handlar om, och att man faktiskt blir frisk. Utmattningssyndrom är ju något man HAR, inte något man ÄR. Men sedan lever utbränd som begrepp kvar hos gemene man. Jag rättar som den värsta besserwisser när jag hör det 😁

Svar: Tack för info! :)
Fröken Duktig

Lotta
2015-12-04 @ 09:11:11

Jag har fått höra såna kommentarer: Men Guuuud, jag är ju stressad hela tiden jag med! Ja det är ni säkert men det är inte samma sak. Det går inte att förklara för nån som inte känt det själv. Jag har slutat försöka förklara. Jag låtsas inte att allt är bra, men ger mig inte in i diskussioner om hur det känns innerst inne. Det är ingen idé. Naturligtvis pratar jag med mina närmaste om hur jag mår! Och här!

Svar: Bra för dig att du slutat förklara. Det verkar meningslöst ibland. Fortsätt prata med dom som förstår och dom som vill förstå.
Fröken Duktig

Maria
2015-12-08 @ 18:31:11

@Mia - tack för ditt svar och din omtanke! Jag har varit envis i "läkarfrågan" men på min vårdcentral verkar inte läkarna vilja stanna speciellt länge.... Men jag tjatar på dem var gång jag ska dit ;-) Det är som du säger, inte helt lätt med olika diagnoser men jag har fått diagnosen utmattningssyndrom och jag tror att det är helt rätt. I sjukdomen har jag naturligtvis haft mycket oro och ångest men detta var starkast i början och första gången jag "gick i väggen" för snart 4 år sedan. Nu, efter att jag gått i väggen ytterligare två gånger, är mitt största problem den kolossala tröttheten som knockar mig fullständigt tillsammans med muskelvärk, yrsel och annat skräp. Jag håller helt med dig om att ett KEDS-test borde vara standard.
Kram Maria

netan
2015-12-13 @ 12:52:34

Jag var till min läkare igen för 5 gången blev sjukskriven en månad till. Läkaren började fråga om jag snart kunde tänka mig att börja jobba 25 %. Helt omöjligt hur ska jag kunna det som mår så dåligt vissa dagar,jag vill inte träffa folk än orkar inte med kraven.Hoppas verkligen jag får bli frisk först.Stressigt att höra att man ska ut och jobba igen.
Julen är ju också en stress,har dragit ned på massor av måsten nu i år,men lite vill jag försöka med,vi får se hur det går.

Svar: Om man bara kunde få vara tills man blev bättre utan så mycket press från alla håll och kanter skulle det nog gå fortare tror jag... Ta det lugnt i jul. Det ska vara trevligt för dig med.Kram
Fröken Duktig

Anonym
2016-03-15 @ 18:33:21

Måste bara fråga vätska i örat är det något som är vanligt vid utmattning.
Jag fick vätska i mitt öra i april i fjol -15.
var kvar tom dec,nu har jag fått tillbaka vätska även i det andra örat, vilket gör mig yr.
Det är så jobbigt,jag blir aldrig frisk......

Svar: Ingen aning tyvärr. Fråga din läkare.
Fröken Duktig




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

frkenduktig.blogg.se

Fröken Duktig - Vägen tillbaka från utmattningssyndrom och depression

RSS 2.0